Jag har tidigare läst i rikspressen om att ammande mammor inom politiken har jagats på olika ställen i Sverige. Jag trodde inte att det skulle hända på Gotland, men tyvvär hade jag fel. Några politiker anser att barn och amning inte hör hemma under fullmäktiges möten.
Trist är bara förnamnet, speciellt för de småbarnsföräldrar som i livets mest hektiska fas har tagit på sig ett politiskt uppdrag.
Jag har själv för att få allt att gå ihop varit tvungen att ta med (ammande) småbarn på möten. Tack och lov har ingen störts av det (kanske p.g.a. att jag inte kan amma). Hade jag varit kvinna skulle jag kanske ha varit tvungen att stanna hemma istället. Om någon trodde det så kan jag meddela att det nämligen inte går att säga “ingen mat just nu” till en bebis när maten finns lätt tillgänglig i ögonhöjd på 5 centimeters avstånd. Det betydligt lättare att vara kille och ha med sig en bebis. Man slipper problemet med det svårgömda matförrådet, och kan istället för bröstet snabbt och enkelt trolla fram en mindre anstötlig flaska välling.
Att på grund av sina egna fördomar och okunskap göra det svårare för mammor med småbarn att vara politiskt aktiva är inte bara trist, utan gör också att den demokratiska representationen från en grupp som redan är svårt att aktivera riskerar att bli ännu sämre.
Jaga inte bort mammorna från politiken, jaga istället bort de som är så inskränkta att de inte tål att se en ammande mamma.
Arkiverad under: Barn, Gotland, Jämnställdhet
