Att Gotlands kommun inför vårdnadsbidrag blev beslutat på måndagens fullmäktige. Bror Lindahl, som röstade mot vårdnadsbidraget i kommunstyrelsen avstod från att rösta, liksom Amy Öberg. Det var också det enda dom kunde göra för att inte äventyra alliansen.
Hela historien runt vårdandsbidraget väcker en del intressanta frågor. På vilket mandat sitter de valda i kommunfullmäktige? Sitter t.e.x Bror Lindahl där som individen Bror med de värderingar och erfarenheter som han bär med sig, med mandat att rösta efter sin egen vilja från de som har lagt en valsedel med hans namn på i valkuvertet. Eller sitter han där som representant för Folkpartiet med en skyldighet att driva den linje som Folkpartiet beslutat om. Eller sitter han där som representant för Allians för Gotland, med en skyldighet att stå bakom, och rösta igenom den gemensamma politik som alliansen för.
Det finns inget rakt svar på den frågan, i alla fall har jag svårt att svara på den. Jag tror att det handlar om en balans, att så långt som möjligt stödja det allianssamarbete som vi gick till val på, men att för den skull inte svika sina personliga ideal. Därför var det nog rätt beslut som Bror och Amu tog, d.v.s. att avstå ifrån omröstningen. Sedan kunde det kanske ha underlättat för samarbetet inom alliansen om Bror hade förvarnat Eva Nypelius innan han röstade emot vårdnadsbidraget i kommunstyrelsen. Folkpartiet har ju trots allt också frågor som man vill få igenom i allianssamarbetet, och då är det ju lättare att förhandla med en glad Eva än en sur Eva.
Det som förvånar mig mest i hela den här vårdnadsbidragshistorien är att KD trots budgetläget framhärdar med denna reform som riskerar att tynga BUF:s resultat med betydligt mer än den miljon som man får tilldelad för att genomföra detta. Det vore rimligt att i detta läge säga till sina allianskollegor ”Det var shysst att ni stödjer vårt vårdnadsbidrag, men vi kan vänta lite med det tills tiderna ser bättre ut.”
Arkiverad under: Folkpartiet, Gotland, Jämnställdhet
