Att offentlig upphandling inte fungerar som den ska är ingen nyhet. Jag har länge saknat debatten om hur man borde förbättra den offentliga upphandlingen. Först nu när det fullständigt spårar ur bl.a. på Caremas äldreboenden blir det rubriker. Bättre sent än aldrig.
Det som framförallt har saknats är kvalitetssäkring och leverantörsutveckling. Något som stora upphandlande företag som bl.a. Ericsson har arbetat med i decennier tycks vara fullständiga nyheter i kommuner och landsting – även på Gotland. Det är rent ut sagt inte konstigt att det skiter sig. De offentliga upphandlarna tycks länga ha gått i tron att företag per automatik levererar tjänster av toppklass. Surprise! Så är det inte. Det är helt upp till den som handlar upp tjänster att styra kvalitet på utförande.
Nu har folk fått upp ögonen för problemen. Förhoppningsvis leder det tids nog till förbättringar i kommunernas och landstingens upphandlingsprocesser – och därmed till högre kvalitet på de tjänster som handlas upp. Förhoppningsvis leder det inte till att man slutar handla upp välfärdstjänster från privata utförare. Rätt upphandlat finns det stor potential att både minska kostnader och höja kvalitet.
Några artiklar om problemen med offentlig upphandling:
Tycker också att det är märkligt att debatten kring offentlig upphandling tycks vara så frånvarande. En betydande mängd skandaler som rullas i media har sin grund i ofördelaktiga upphandlingar där avtalen är uppenbart obalanserade till det offentligas nackdel. Är själv likaså i grunden liberal, men det är svårt att inte anse att marknadskrafter inte hör hemma i själva kärnan av samhällsverksamheten om inte förhandlare och avtal håller måttet. Fram därför för mer debatt i ämnet!
Ja, just obalanserade upphandlingar är vad det handlar om. Och som läget är nu, kan jag hålla med dig om att man kan tveka. Däremot tror jag på potentialen i privata alternativ, bara man kommer tillrätta med problematiken runt upphandling.