Ibland när jag läser ledarsidorna måste jag bara ta en djup sorgsen suck. Det jag vill se är en skarp, engagerande diskussion och bra argument. Ibland ser man motsatsen - en slapp partiboksstyrd text. Idag skriver fackpampen Linus Gränsmark om beslutet att ta tillbaka äldreboendet Pjäsen till kommunal regi. Det finns mycket att säga om det beslutet, både för och emot. Linus kommer dock inte med något nytt, utan upprepar bara det som Hanna Westeren redan har sagt, och avslutar med att likt en partimegafon basundera ut:
Nämnden har varit förutseende och tagit ett berömvärt samhällsansvar. Det borde alla som är rädda om välfärden hålla med om.
Det är tråkigt med alla dessa karriärister som inte tänker själva, utan i jakt på positioner och med rädsla att stöta sig med någon högre i hierarkin maniskt repeterar partipoken. Det finns exempel på sådana i alla partier. Det värsta exemplet är Tobias Billström (M), vår migrationsminister, som tagit sig ända till regeringen. Här på Gotland har vi Linus Gränsmark och några till som har svårt att tänka själva. Oavsett nivå eller parti är det lika tråkigt.
Å andra sidan blir man ibland glatt överraskad när man läser ledarsidan. En som ofta skriver vasst och smart är Meit Fohlin, som framförallt inom skolan och även andra områden har bra och intressanta analyser. Att hon ofta kritiserar Jan Björklund får jag stå ut med. En annan favorit är Jonas Nicklasson, som med skärpa och en personlig touch beskriver aktuella skeenden. Keep up the good work.
