Laddade batteriet på jobbet, och mätte samtidigt förbrukningen. Det visar sig att 13 km i kraftig motvind kostar ca 30 öre, men då fick elmotorn jobba rätt tungt för att hålla farten. Jag märkte att när det var både uppförslut och motvind orkade motorn inte riktigt hålla hastigheten, utan den sjönk ner till ca 20 km/h om jag inte samtidigt hjälpte till och tryckte på med mina egna ben.

0,28 kWh, och ungefär lika många kronor.

Summering: Jobbpendling fungerar alldeles utmärkt med elcykel, även under mycket dåliga väderförhållanden. Nästa test blir hur det går när det är snö och is på vägarna.

Min Crescent är oerhört robust byggd. Även på ojämn och gropig skogsväg går det bra att ta sig fram utan skrammel. Några nackdelar finns dock. Jag märkte direkt att framlyset inte är mycket att ha på vägar som saknar belysning, speciellt inte om man susar fram i 25 km/h, och vill ha lite framförhållning ifall det kommer hinder eller liknande. Jag har därför kompletterat med ett extra lyse på styret, så nu ser jag bra. Den andra lilla bristen är själva manöverdosan, där man ställer in eldriften – det finns tre nivåer att välja mellan. I mörker och med vantar är det väldigt svårt att hitta rätt knapp, om ens någon knapp.

Manöverdosan

Hittills har jag cykelpendlat 1-2 ggr per vecka. Problemet är att jag måste cykla rätt långsamt för att inte bli svettig, eller så måste jag dusha och byta om på jobbet. Med elcykel räknar jag med att tidsvinsten blir ca 15 minuter per resa, och att jag inte bangar för dåligt väder som nu. 5 dagar i veckan på cykel är målet!

Efter mycket efterforskningar valde jag en Crescent från lokala cykelhandlaren Cykel- och MC-hallen. Jag vet av erfarenhet att Crescent gör bra cyklar som står emot väder och vind bra, och eftersom jag planerar att använda cykeln året om känns det viktigt. Den är visserligen lite dyrare än många andra varianter, men jag tror man vinner i längden på att köpa kvalitet. Det går också att lägga betydligt mer pengar om man vill ha tyska Bosch-motorer, digitala displayer, fjädring och andra lyxdetaljer. Där gick dock gränsen rent ekonomiskt.

Premiärturen in till Visby blir i morgon kväll, när jag ska in på ett möte.

Här är några bilder på underverket:

Här är motorn

Batteriet sitter under pakethållaren.

Stora Torget, nästan färdigt nu.

Vi kunde efter att ha lyssnat på både affärsinnehavare och restaurangägare konstatera bl.a. följande:

• De har fått information i rätt stor omfattning, men den har ibland varit felaktig vad det gäller både tider för åtgärder, avspärrningar m.m och den slutliga utformningen. Detta har påverkat omsättning i varierande omfattning, men för vissa har det varit väldigt tufft. Det upplevs att de som försökt samarbeta med projektledningen och följa de direktiv som getts har drabbats hårdast.
• Dialogen har uteblivit. Det upplevs inte som om Regionen har lyssant på företagarnas synpukter. I vissa fall har man upplevt en avfärdande attityd.
• Slutresultatet följer inte ritningarna. T.ex. har en passage mellan kalkstensmurarna blivit betydligt bredare, vilket har inneburit att en bar som byggts delvis har hamnat mot allmän mark.
• Samordning/dialog mellan projektledning, stadsarkitekt, miljö- och hälsoskyddskontor och länsstyrelsen upplevs som dålig, vilket har drabbat restaurangägare. Tänkta lösningar har inte fungerat.
• Många har svårt att se vad de stora tomma ytorna ska fyllas med. Här finns dock gott om ideer. Man ser möjligheter till bouleplan, lekplats för barn m.m.
• Vissa boende och övriga flanörer tycker att slutresultatet ser bra ut.

Det går att dra många lärdomar av hur processen har fungerat, och jag hoppas att inblandade gör det. Det viktigaste nu är dock att tänka framåt. För det första måste de problem med uteserveringarna som fortfarande kvarstår lösas. Sedan gäller det att lyssna på företagargruppen runt Stora Torget. Hur kan torget utvecklas framöver?

Mycket av turismen på Gotland är uppbyggd efter mallen att det ska vara fint väder. När det inte är det fallerar allt. Och det är ju väldigt onödigt. Det finns ju så mycket att göra på Gotland även regniga dagar. Vad gör turistnäringen åt det? Vart är aktivitetstipsen för regniga dagar? Allt man ser i turistbroshyrer och i reklam är ju männsikor som gör olika saker utomhus i strålande solsken.

Nu har min fru, som är ledig satt in akuthjälp. Idag åker hon med dem till Fornsalen, och på kvällen blir det eventuellt sightseeing i Väskinde.

Om alla visste, och hade samma bild av vad som var Gotlands bästa i alla lägen skulle det vara enkelt. Tyvärr är det inte så. Det finns väldigt många olika åsikter om vad som är Gotlands bästa. Partiväsendet är till för att samla människor med liknande åsikter om världens, Sveriges och Gotlands väl och ve. För att komplicera bilden ytterligare är det ju t.o.m. så att det finns skilda åsikter om vart man ska dra gränsen. Hur viktigt är Sveriges bästa? Europas bästa? världens? i relation till Gotland. I Folkpartiets liberala ideologi finns den globala helhetssynen inbyggd – att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma förutsättningar oavsett vart de är födda. Detta gör t.ex. att Folkpartiet har en annan syn på att skydda den egna marknaden än ett intresseparti för lokala livsmedelsproducenter – Centerpartiet. Hur ska u-länder utvecklas om vi i västvärden inte köper deras varor?

Att partierna på Gotland skulle enas kring viktiga frågor vad det gäller Gotlands utveckling är varken realistiskt eller särskilt bra för Gotland. Utveckling sker ju oftast när olika åsikter gnuggas mot varandra. Det är när människor är oense som de bästa ideerna kommer fram. Det man kunde önska sig är dock en mer renhårig politisk arena. Idag är överdrifter, låsta positioner och hårklyverier vardagsmat i den gotländska politiken. Detta gynnar varken den politiska debatten eller Gotland. Visst behöver de gotländska politikerna skärpa sig, men oenigheten måste bestå, för utvecklingens skull.

Det är oftast relevanta, intressanta möten av olika slag. Problemet är bara att de innebär att jag måste välja bort något annat, oftast att vara med min familj. I morgonkväll är det också politiska aktiviteter som jag måste ägna mig åt istället för den cykeltur runt Väskinde som sonen gärna ville att vi skulle göra. Jag förstår att så många mitt i livet väljer bort politiken. Engagemanget finns, men inte tiden.

Jag har försökt att få till mer ”flexibla” möten för att man ska slippa vika en hel kväll, t.ex. telefonmöten med inläsning innan eller att helt skippa mötet och försöka lösa saker över mail istället. Resultatet är hittills väldigt dåligt. Att syssla med politik ger mig väldigt mycket tillbaka, om det inte var så skulle jag inte kunna ägna så mycket tid åt det, men alla måsten med flera kvällsmöten varje vecka är tungt. Jag tror att det är något partierna måste jobba med för att få fler unga och medelålders att engagera sig. Risken är annars att politik elitiseras mer och mer, och till slut är det bara de mest engagerade som orkar hålla på.

Nämnden har varit förutseende och tagit ett berömvärt samhällsansvar. Det borde alla som är rädda om välfärden hålla med om.

Det är tråkigt med alla dessa karriärister som inte tänker själva, utan i jakt på positioner och med rädsla att stöta sig med någon högre i hierarkin maniskt repeterar partipoken. Det finns exempel på sådana i alla partier. Det värsta exemplet är Tobias Billström (M), vår migrationsminister, som tagit sig ända till regeringen. Här på Gotland har vi Linus Gränsmark och några till som har svårt att tänka själva. Oavsett nivå eller parti är det lika tråkigt.

Å andra sidan blir man ibland glatt överraskad när man läser ledarsidan. En som ofta skriver vasst och smart är Meit Fohlin, som framförallt inom skolan och även andra områden har bra och intressanta analyser. Att hon ofta kritiserar Jan Björklund får jag stå ut med. En annan favorit är Jonas Nicklasson, som med skärpa och en personlig touch beskriver aktuella skeenden. Keep up the good work.